Vi närmar oss nedersta delen av tabellen idag med platserna 10, 11 &12.
Helsingborg: Tränarbyten gånger två blev det för fjolårsnykomlingen Helsingborg och det landade till slut i att Olof Mellberg fick ta över på Olympia. Mellberg fick sin inkörningsperiod redan i avslutningen och kan nu allt mer sätta sin prägel på laget och dess spel. Det finns många intressanta unga spelare där, inte minst Max Svensson som jag håller som en av de mest intressanta spelarna på sin position i allsvenskan. Det finns fler och det ska bli mycket intressant att se vad han kan leverera denna säsong. Ekonomin är fortsatt ingen skrattfest men kloka rekryteringar måste inte alltid vara dyra. Adil Kizil fick anställning som chefsscout med uppdrag att hitta fynd(likt han gjort i Dalkurd under många år) och det är en bra början. Man ska dock ”passa sig” för att enbart värva spelare från lägre divisioner, det brukar generera problem i slutändan. Möjligen blir det en eller annan hemvändare innan säsongen drar igång, det kan nog behövas. OM Mellberg kan ingjuta sin attityd i spelartruppen och man kan få en skaplig start på serien kanske Helsingborg kan lyfta, men truppen är (som alla lag på under halvan) i behov av starka tillskott på planen.
IK Sirius: Förändring i ledarstaben är ett faktum då Henrik Rydström blir ensam huvudtränare, vad det innebär får vi se sedan. Klubben har nu en arena som förhoppningsvis inte ska vara en byggarbetsplats och det kommer att lyfta både laget och klubben, det är jag övertygad om. Ekonomin är en återkommande central fråga för alla klubbar och IK Sirius har en bit att vandra på den punkten också. Truppen måste spetsas (det säger jag väl om alla lag, men ni fattar) om det ska bli lite mer behagligt avstånd från de jobbiga strecken längst ner i tabellen. Man måste värva smart, klokt och på en ”hylla” där de största klubbarna inte har avsikt att värva. Philip Haglund är kontraktslös och han bör man säkra, vikten av hans erfarenhet och inte minst hans huvudspel är så stort. Utan honom måste Rydström tänka om ganska rejält och att man måste värva in en potentiellt vass allsvensk målskytt råder det inga tvivel om. Det krävdes hårt arbete för att säkra nytt kontrakt ifjol, det blir ingen skillnad denna säsong.
Östersund: Det blir fortsatt allsvenskt spel för Östersund då man på något mirakulöst sätt lyckats övertyga omvärlden (nåja, i alla fall de som bestämmer om just detta) om att deras ekonomi minsann är i sin ordning. Sportsligt höll man sig kvar och det går det inte att säga något om. Nu börjar dock truppen se ganska så ”urvattnad” ut i mina ögon och frågan är om det kommer att hålla under den kommande allsvenska säsongen. Tränaren Ian Burchnall har en trupp som på många sätt är brokig och som skulle behöva ett par rejäla förstärkningar för att att man ska känna trygghet i jämtländska skogarna men så många halsdukar har man väl inte hunnit sälja? Islamovic är borta, Hopcutt är borta liksom Aiesh. Aly Keita har inte förlängt avtalet och..Ja, det är så det ser ut. Det lär knappast bli tal om några profilvärvningar och jag tror därmed att ÖFK kommer att få det riktigt tufft på planen i år. Blir det mer strul på sidan om densamma ja då är det nog kört på riktigt.