Den här genomgången är även den av det generella slaget men inriktad på spelarna i truppen och kommentarer om det spelsätt som varit och förväntas. . Vissa spelare är svåra att placera in i ”rätt” lagdel (ex ytterbackar, wing backs) men så är det. Genomgången görs i stort sett utan att jag sett lagen spela 2020 så det kommer att bli justeringar (eller att jag helt enkelt har en annan bild) men så är det med fotboll. Transferfönstret är öppet vilket också kommer att göra att genomgången ej är komplett fram till seriestart, men det rättar jag efter hand.
Malmö FF
En del klubbar har aldrig vunnit SM-guld och en del har fått vänta i en evighet(eller två). Malmö FF har nu två raka säsonger utan guld vilket antagligen känns som en evighet för de himmelsblå. Vi vet allihopa vilken ekonomisk särställning klubben har i svensk fotboll och att man allt som oftast har en spelartrupp som gör de flesta andra klubbarna avundsjuka även om ingen skulle erkänna det. AIK tog guldet 2018 och Djurgården 2019. Malmös trupp ser fortsatt brutalt stark ut så kanske blir det tredje tränaren gillt?
Att ekonomin är så otroligt bra som den är gör att de senaste årens tränarbyten inte påverkar saldot i den utsträckning det skulle ha gjort för vilken annan klubb som helst. Allan Kuhn, Magnus Pehrsson och Uwe Rösler. Lägg sedan till assisterande tränare som också har bytts ut och man har en startelva även där. Nu är det den före detta danske storspelaren Jon Dahl Tomasson som har fått förtroendet. Med holländsk inspiration ska MFF ta klivet i riktning mot att bli ”ett svenskt Ajax” och vad passar då bättre än en spelare med förflutet både som tränare och spelare i den holländska ligan?
Rutin och klass i kassen
Johan Dahlin är en av allsvenskan allra bästa målvakter och har både erfarenheterna och egenskaperna för att axla den tunga mantel det innebär att vakta kassan i MFF. Med tanke på att laget väldigt ofta är koncentrationen det allra viktigaste(typ) och för det krävs rutin. Bakom honom sitter Dusan Melichàrek trygg och även den mer oerfarne Mattias Nilsson. Dahlin är bevisligen rätt man med det har också gjort att tidigare yngre förmågor har fått söka ny klubbadress, med andra ord är det inte frågan om att satsa på en ung målvakt i det här läget. Det finns så klart en anledning till det och jag antar att mina inledande ord om Dahlin och vad han står för är en viktig komponent.
Tufft för det yngre gardet
Anel Ahmedhodzic är åter efter en låne-utfykt till den danska fotbollen och den av det yngre gardet som ligger närmast att bli ”ordinarie”. Hugo Andersson har lånats ut i perioder och det återstår väl att se hur man väljer att göra där 2020. Bengtsson, Safari och Nielsen är alla tre mer eller mindre självskrivna men en skada på vilken spelare som helst som har passerat 30 kan ofta ta längre tid än förväntat att läka. Profilen på en ny värvning i den här lagdelen skulle kunna vara en vägvisare om hur MFF tänker i det större perspektivet. Jonas Knudsen kom med väldigt goda vitsord från den engelska ligafotbollen men gjorde kanske inte en glimrande höst. Det är skarpt läge snabbt för MFF med tanke på att det stundar ett dubbelmöte med bundesligalaget Wolfsburg och då behövs det att den rutinerade och stabila stommen backlinjespelare är i bra form. Det kommer med säkerhet att behövas.
Outtömliga resurser av kvalitet
Adi Nalic, Samuel Adrian, Pavle Vagic och Romain Gall. Under 2019 var dessa spelare utlånade eller gavs begränsad speltid på Malmös mittfält och det säger väldigt mycket om vilken brutal kvalitet det är på de som innehar en himmelsblå startplats. Sportchefen Daniel Andersson har här sin svåraste uppgift när det gäller truppbygget. Överflödets förbannelse helt enkelt. Det har som sagts pratats om att man ska satsa mer och yngre spelare och det har man väldigt gott om i den här lagdelen. Nalic skaffade sig bra med allsvenska erfarenheter under sin utlåning till AFC Eskilstuna under förra säsongen och visade då att han har kapacitet. I en bättre miljö än där, som ju Malmö är med hästlängder, finns det anledning att tro att hans kvaliteter kommer ännu mer till sin rätt. Pavle Vagic tillbringade tid i Superettan och gjorde det väldigt bra, där finns det också kapacitet att slå igenom på allsvensk nivå 2020. Frågan är om Vagic får sitt genombrott i MFF eller om det blir en ”Nalic-utlåning” till allsvensk konkurrent? Romain Gall satt mycket på bänken under 2019 och lär inte vara sugen på det i år igen. Om Malmö ska slussa in yngre förmågor finns risken att det sker på hans bekostnad, då gör han bäst i att leta ny klubb. För honom lär det dock knappast saknas intressenter. Erdal Rakip sitter i ungefär samma sits som Gall och lär vara föremål för diskussioner hos de som bestämmer, sen vad han själv tycker och tänker har jag så klart ingen aning om. Tomasson har i alla fall ett jobb att göra med sin mittfältsuppsättning, det står helt klart.
Rosenberg out – Kiese-Thelin in.
Uttjatat men omöjligt att bortse ifrån: Markus Rosenberg har lagt skorna på hyllan och det hålet att fylla skojar man inte bort. Kvalitetsmässig OCH karaktärsmässigt hittar inte Malmö FF en enskild ersättare till ”Mackan”, det är bara så. Daniel Andersson valde att agera snabbt när han tog in Isaac Kiese-Thelin på lån. Smart av Andersson att ”släcka branden” innan både den och oron börjat sprida sig. Med IKT får man andra kvaliteter och en spelare som har fina minnen från sin förra sejour i klubben. Kort (ingen) startsträcka och redo att leverera från start är en pusselbit som är väldigt viktig. Med Wolfsburg runt hörnet finns det en glimrande möjlighet för IKT att visa vad han går för och på så sätt ge lugn och ro till de himmelsblå supportrar som får något tomt i blicken när Rosenbergs pensionering kommer på tal. Av de yngre forwards man har att tillgå är det väl ”bara” Tim Prica som har varit riktigt nära att få visa upp sig rejält. Med den konkurrens som finns blir det svårt för den unga målskytten(väldigt lyckosam i pojklandslaget) att få mer speltid. Även här behöver man fundera på sin strategi när det gäller åldersstrukturen och långsiktigheten bland forwards.