Genomgång Falkenberg – kontinuitetens ABC

Den här genomgången är även den av det generella slaget men inriktad på spelarna i truppen och kommentarer om det spelsätt som varit och förväntas. . Vissa spelare är svåra att placera in i ”rätt” lagdel (ex ytterbackar, wing backs) men så är det. Genomgången görs i stort sett utan att jag sett lagen spela 2020 så det kommer att bli justeringar (eller att jag helt enkelt har en annan bild) men så är det med fotboll. Transferfönstret är öppet vilket också kommer att göra att genomgången ej är komplett fram till seriestart, men det rättar jag efter hand

Falkenbergs FF

En del klubbar får extremt mycket uppmärksamhet i media av alla sorter utan att det egentligen finns något att skriva om. En del klubbar får mer normal mängd utan att det sätts någon som helst press och vissa klubbar får mer eller mindre ingenting alls. Falkenberg är en sådan klubb och man verkar trivas alldeles utmärkt med det. Det är klart att det sker både positiva och negativa saker internt även här men man håller det inom gruppen/klubben utan att det läcker ut en massa saker hela tiden. Begåvat.

Hasse Eklund får jobba på med sitt och han gör det alldeles utmärkt med små medel. Det ska också sägas att Falkenberg verkar vara en ytterst välskött klubb där man absolut inte tar några onödiga ekonomiska risker. Man handlar inte på kredit.  Det är en väldigt stark bedrift att klara nytt kontrakt med de i sammanhanget små resurser som man gör. Det är nog inte många som kommer se annorlunda på FFF den här säsongen heller så Mr Eklund kan ”gå under radarn” igen och få rollen som underdog även denna säsong.

Nytt mellan stolparna var nog ett måste

Hampus Nilsson hade väl inte sin bästa säsong ifjol men han fick oförtjänt mycket skit i mina ögon. Det glöms väldigt snabbt vad spelare gjort innan och han har bidragit med väldigt mycket till FFF innan ifjol. Nu är han utbytt och istället är det två 23 åringar som ska slåss om startplatsen. Den storväxte Johan Brattberg (198cm) är FFF:are i märg och ben men har varit utlånad otaliga gånger, kanske är det dags för honom att ta platsen nu? Konkurrerar gör han med Tim Erlandsson som hunnit med ett par år som ungdomsproffs i England innan han återvände inför förra säsongen till IK Frej Täby. Det blev inga matcher där och kontraktet bröts på ett tidigt stadium då Erlandssons hälsa inte var på topp. Nu verkar han ha hittat tillbaka till glädjen med fotbollen och ett bättre mående vilket såklart är fina nyheter! Att han ska klara allsvenskan känns rimligt även om det ännu inte är bekräftat.  Det lär bli ett tuff kamp dessa grabbar emellan!

Kontinuitetens abc

Det är lugn och ro bland backlinjespelarna och i princip samtliga har en eller ett par säsonger i FFF. Trygghet ska man inte underskatta så länge det inte leder till att man blir för bekväma. Det finns rutin i det här gänget och väldigt många seniormatcher på elitnivå om man börjar räkna. Tibor Joza, Tobias Karlsson och Mahmut Özen är tre spelare som kan exemplifiera detta. Calle Johansson från Helsingborg tror jag absolut kan bli väldigt nyttig också. Jacob Ericsson är en vänsterback i min smak som har väldigt fina offensiva kvaliteter och en snabbhet som tilltalar mig. Hasse Eklund vet vad som krävs för att klara nytt kontrakt med små medel och många av hans spelare vet exakt vad som förväntas. Det gör att de kan jobba vidare med sitt och ”bara” jobba med mindre justeringar. Maskineriet är så att säga redan oljat och klart.

Inget wow, men det behövs ju inte!

Det är en klar röd tråd i Hasse Eklunds bygge att man inte ska röra om för mycket i en trupp. Liksom bland backlinjespelarna är det inga rotationer som får mig att lyfta på ögonbrynen. Det är mer eller mindre kända namn sedan tidigare och man lyfter fram lite egna talanger. Christoffer Carlsson, Anton Wede och Karl Söderström har samlat många matcher i den gula tröjan och står givetvis för rutin och erfarenhet. En spelare som det ska bli intressant att följa är Melker Nilsson som är ny, från Malmö FF:s organisation. Skåningarnas produktion av välutbildade och duktiga spelare gör att den egna klubben inte kan behålla alla. Vad Nilsson går för har jag ingen aning om men är han ”som de andra” som lämnat MFF har han ju i alla fall en bra bakgrund.  John Björkengren är en egen produkt som har varit ordinarie med ett tag och att redan som 21-åring ha 70 matcher i A-lagströjan är inget att bara vifta bort. Rejält genombrott att vänta?

Omöjligt att mixa forwards mer

Två afrikaner som båda passerat 30-strecket (Chibuike och Peter), en bänknötare från BK Häcken (Kizito), en nittonårig egen produkt (Sylisufaj) och en 17-åring från Nya Zeeland (Garbett). En mix utöver det vanliga men om Eklund är nöjd så antar jag att det kommer att räcka. Det är dock svårt att se någon allsvensk skyttekung bland dessa forwards men osvuret är väl bäst. Kizito fick snålt med speltid i Häcken ifjol ( 7 matcher från start + 6 inhopp) men han skrapade ändå ihop ansenliga 3 mål + 3 assist på den speltiden. Det är bra gjort. Nsima Peter är ingen wow-spelare heller men han fyller sin funktion och är oerhört jobbig att möta. Ska man ge sig på någon slags gissning här så känns ju Kizito som den som har mest potential över tid och kanske blir det en lyckovärvning.

Lämna en kommentar