Det här går ju inget vidare. Det är självklart en bisats i allt elände om Covid-19 men det är faktiskt svårt att förklara hur fattigt ens liv blir utan levande fotboll. All heder till de ansträngningar som görs med visningar av gamla VM- och EM-krönikor, nostalgiåterblickar av olika sorter.  Det är ju kul och så. Men. Det var ju inte såhär man ville ha det, frågan är hur länge det är ett faktum?

Det är givetvis en lyxproblem och icke jämförbart med alla de som är sjuka och ännu värre, de som går bort på grund av viruset med all den sorg som följer. Det ska inte jämföras alls. Det här viruset ställer till bekymmer som vi kommer att känna av under en ganska lång framtid i olika former. Avsaknaden av fotboll är dock påtaglig för så många inklusive undertecknad.

***

Jag ville ha levande fotboll vid det här laget men insåg väl för ett par veckor sedan att det var kört, helt kört. Det har varit spridda skurar av vad som får göras och inte och jag tror inte än idag att någon är helt säker på exakt vad som är ok och inte. Ingen vet och det får vi leva med. Det var knappt så jag ville skriva det här, men samtidigt kände jag mig tvingad. En slags lättnad att få ur sig lite frustration.

Klubbarna sliter sitt hår av det uppskjutna seriespelet inte minst av ekonomiska orsaker, fullt förståeligt. Inga matcher = kraftigt minskade intäkter = svagt kassaflöde. Vi har en efter en sett klubbar korttidspermittera personal i lite olika former. Det här slår brutalt hårt mot idrotten, inte bara fotbollen lider utan hela samhället tar rejält med stryk.

Det går såklart inte att veta hur det ska bli med säsongen 2020 även om jag både hoppas och tror att den på något sätt ska kunna genomföras förr eller senare. Svenska Cupen måste vara färdigspelad i slutet av maj (för att utse det fjärde laget som ska få chansen av kvalspela till Uefa-cupen). Om det inte sker bestäms det vid skrivbordet vilket såklart vore värdelöst. Kan cupen inte slutföras på planen bör det bäst placerade laget som är kvar i cupen få den platsen, de som inte är kvar i turneringen kan ju inte belönas?

***

Alla förlorar på det här det råder det inget tvivel om, vissa mer, vissa mindre. Spelare som är/varit långtidsskadade får 2-3 månader längre på sig att bli speldugliga exempelvis Nabil Bahoui, AIK och Robert Åhman-Persson, IK Sirius.  Andra spelare är inlånade men kan lämna innan vi ens sett en minut allsvensk fotboll 2020 (Haksabanovic, IFK Norrköping & Sugita, IK Sirius) och några har avtal som löper ut i sommar (ex Tankovic, Hammarby).

Jag gjorde en kortare genomgång av samtliga lag tidigare i vinter/vår, den genomgången känns ganska sval (helt jävla iskall) som material nu. Tippa allsvenskan? Inte aktuellt just nu, ingen har ju en aning om någonting längre. Tyvärr.

***

Veckans höjdpunkter är numera de egna sönernas träningar där man får snöra på sig skorna och följa deras utveckling, åtminstone är det möjligt fortfarande.

***

Det går ju inte att bara vara negativ i allt det här och många klubbar har agerat snabbt och bra med att stärka banden med sina supportrar och medlemmar. Många klubbar bidrar till samhällsnyttan i tider som kräver att så många som möjligt bidrar. Supportarna å sin sida startar kampanjer och stöttar och hjälper klubbarna med att köpa ”fiktiva biljetter”. Alla sådana initiativ är fantastiska och givetvis ytterligare ett kvitto på hur mycket fotboll betyder för väldigt många. Dessutom ett kvitto på hur mycket fotbollen betyder för samhället.

Jag får dock en riktigt dålig känsla när jag läser att ”de fattigaste” klubbarna ska få tidigare förskott på tv-pengar. Det finns ingen rättvisa, men att till exempel Östersunds FK ska gynnas av det här ofrivilliga avbrottet känns på alla grunder fel.

***

Det höjs röster för att införa höst-vår spel för att ”bli som övriga Europa”. Jag säger inte att det aldrig kommer att ske, men nej. Tävlingssäsongen i Danmark framförs som alternativ, men att ha ett avbrott mitt i säsongen på ungefär tre månader (december, januari och februari ) känns ju allt annat än ok i min värld.  Det finns för många potentiella negativa konsekvenser i mina ögon, några här i kort punktform:

• Konkurrensen med vintersporterna lär försämra publiksiffrorna. Tappar man i publik minskar värdet i kommande tv-avtal och det är knappast vad klubbarna vill?
• Arenafrågorna är för många och då tänker jag på gräs/konstgräs-debatten. Många vill införa förbud mot konstgräs men det rimmar väl illa med detta?
• Den ”fördel” som svenska lag har av att vara i fullt matchspel när vi ska kvala till CL/Uefa-cupen har sannolikt gett klubbar chansen att ta sig till gruppspel. Ändrar vi detta kommer vägen att bli svårare och klyftan till övriga ligor därmed öka ytterligare.
• Hur skulle allsvenskan klara konkurrensen att spela samtidigt ännu som Premier League, La Liga, Serie A och Bundesliga ännu oftare? Inte så jättebra är min egen känsla även om jag väljer svensk fotboll först, alla dagar i veckan.

***

Det går självklart att argumentera mot  mina åsikter och det är möjligt att det kommer att ske en ändring framöver, men det ska inte ske nu på grund av det här ofrivilliga kaoset som uppstått nu. Ska det ske måste klubbarna ges en ordentlig möjlighet att förbereda sig till exempel när det gäller kontraktsskrivningar. Utan den möjligheten är det ett solklart nej i mina ögon.

***

Karantän är ett brutalt negativt ord och jag hoppas verkligen att vi aldrig behöver använda det igen när det här är över. Det är tärande på allt och alla och så kan vi inte ha det. Vi får hitta vägar att njuta av våren och den kommande sommaren och bara hoppas att vi snart får all anledning att se fram emot levande fotboll igen. Nu blir ett maraton i EM-krönikor…