Det finns ju ungefär en miljard olika sajter och medier med tips, krönikor och allehanda mer eller mindre intressanta saker att ta in när man har abstinens. Det finns poddar i mängder och alla har något att säga och/eller tycka. Så även jag. Jag utlovar att vara extremt oberäknelig och lova att ingen vet vad som kommer härnäst. Det blir blogginlägg, krönikor, listor och annat men jag hoppas även få möjligheten att komma med analyser, både före och efter vissa matcher. Här går jag igenom premiäromgångens matcher(en och en) med en liten längre utläggning och förväntningar på respektive lag. ”Luften är fri” och ni tycker själva som ni vill:
Halmstads BK är tillbaka i allsvenskan och det är något som jag verkligen gillar. HBK hör faktiskt hemma i den högsta serien enligt mig! Nu är det ju lite mer än det som är kriteriet för att spela allsvenskt och HBK har fått slita i superettan för att till slut ta steget upp. Magnus Haglund har fått den inte helt obekante Pelle Olsson vid sin sida, så vi pratar inte om några nykomlingar vid rodret direkt. Truppen ser bra ut, den är uppgraderad sedan vi stängde 2020 och det är ju ett slags minimikrav när man når uppflyttning. Vore jag HBK skulle jag peka på exempelvis Mjällbys fjolår där det blev ett faktum att nykomlingarna inte behöver hamna i tabellens nedre del per automatik. Stommen finns kvar, det vill säga Andreas ”Ante” Johansson är kvar. Det räcker så, han håller ihop försvaret. Ja inte på egen hand men ni fattar, galet imponerande är det hur som helst. Det är inte bara tränarduon som har erfarenhet. Ante, Dusan Djuric, Simon Lundevall och Mikael Boman bidrar också. Av nyförvärven måste man nämna Marcus Antonsson(lån från MFF), jag blir inte förvånad om han gör fler än tio mål denna säsong och Amir Al.Ammari (Bosman, tidigare i J-Södra) som jag tycker är en mycket intressant spelare.
Totalt sett så är det en, på förhand, relativt bra trupp där Antonsson blev lite ”lök på laxen” och en tydlig förstärkning. Det är klart att det inte kommer att bli någon enkel resa men erfarenheten blandat med lite eget producerat, lite spännande spelare i bra ålder och kanske framför allt chans att visa att klubben hör hemma i allsvenskan.
BK Häcken har gjort som vanligt, det vill säga sett väldigt ”klara” ut och är åter igen med i det absoluta snacket om toppstrid. Det är befogat igen och frågan är väl om det är i år det händer? Det stundar en cupfinal i slutet av maj (mot Hammarby) och det är klart att det är något man gärna vinner. Andreas Alm har i vanlig ordning en väl balanserad och bra trupp att förfoga över. Bland de som försvunnit är Adam Andersson (Rosenborg) ett klart tapp och Ahmed Yasin (Denzlispor) har ju haft fina säsonger han med. De nyförvärv som jag tror kommer att ha störst verkningsgrad är utan tvekan Alexander Jeremejeff som har visat väldigt fin form så här långt i både spel och målskytte. Martin Olsson kan man inte underskatta såvida han håller sig frisk. Den lille men så otroligt kvicke Bènie Traore (ASCEC Mimosas) har potential at bli mycket obehaglig för många motståndare och kanske, kanske kan Jack Lahne hitta rätt på Hisingen, även om jag inte är övertygad.
Känslan är att Häcken är bättre än någonsin men det är ju inte hela svaret, övriga konkurrenter strävar ju också efter det. Andreas Alm har haft en bra tid hittills i klubben och att det nu är dags för det riktiga lyftet är rimligt. När Alm har dribblat bort media och styrt om fokus till alla andra får vi se hur det utvecklas, men jag tror inte att Häcken kommer att hålla hela vägen. Möjligen är jag redan bortdribblad.
Den här matchen då: nykomlingar som längtat länge mot en tippad guldkandidat, hur ska det sluta? Jag säger att det bli oerhört tätt och jag har egentligen inget belägg för det, men jag tror att HBK snor minst en poäng här. Skyll inte på mig om det inte blir så!
/M