Premiärgenomgång: IF Elfsborg – Djurgården

Det finns ju ungefär en miljard olika sajter och medier med tips, krönikor och allehanda mer eller mindre intressanta saker att ta in när man har abstinens. Det finns poddar i mängder och alla har något att säga och/eller tycka. Så även jag. Jag utlovar att vara extremt oberäknelig och lova att ingen vet vad som kommer härnäst. Det blir blogginlägg, krönikor, listor och annat men jag hoppas även få möjligheten att komma med analyser, både före och efter vissa matcher. Här går jag igenom premiäromgångens matcher(en och en) med en liten längre utläggning och förväntningar på respektive lag. ”Luften är fri” och ni tycker själva som ni vill:

Elfsborg var väl nästan först ut denna säsong när det gäller träningsmatcher som tv-sändes? Det var hur som helst den första matchen jag såg, Elfsborg – Häcken 3-0. Resultatet kvittar i såna matcher den tiden på året men jag tyckte då att det var en bra match när det kom till fart, intensitet och kvalitet med tanke på hur tidigt det var på säsongen(slutet av januari nångång). Jag har sedan sett väldigt, väldigt många av de träningsmatcher som spelats och givetvis även cupen. Fortfarande håller jag IF E- BK H högt, klart mycket bättre kvalitet och intensitet än många av matcherna i Svenska cupen. Vad säger det då?

Förmodligen säger det ingenting i det långa loppet, men känslan är att Jimmy Thelin nu har fått spelarna dit han vill när det gäller spelsätt och att truppen är helt anpassad efter detta. En annan anledning till att känslan tidigt var att Elfsborg känns lite vassare än ifjol stavas kontinuitet. Omsättningen har varit relativt låg och det ger såklart en väldigt mycket kortare startsträcka. En del av de nya namnen är dessutom egna uppflyttade spelare som redan är bekanta med träningsmetodik och spelsätt.

Sivert Nielsen(Waasland-Beveren) är borta, Rami Kaib (Herenveen) och Gustav Henriksson (Wolfsberger) likaså. Det är ju nästan ofrånkomligt med viss förändring mellan säsongerna. Genom åren har vi sett många unga spelare få chansen i Elfsborg och sedan dra iväg ut till andra, större ligor. Jesper Karlsson (AZ Alkmaar) tidigare, redan nämnda Henriksson och Kaib senast. Det skulle inte förvåna jättemycket om nästa flyttlass går i kommande sommarfönster. Jag tänker på Simon Olsson till exempel. Ett annat namn som ju givetvis redan lär ligga nära försäljning är mittbacken Joseph Okumu som imponerat allt mer och mer. Här lär sportchefen Stefan Andreasson kunna lägga armarna i kors och låta budkriget sköta sig självt.

Bland de nya namnen är det svårt att ducka för namnet Holmén när vi pratar Elfsborg, nu är det dags för Kevin (19år) att slå sig in och göra sig ett eget namn. Det man sett hittills verkar absolut lovande. Jack Cooper-Love har ju redan ett namn kompatibelt med stjärnstatus och har visat fina intentioner av det jag har sett. Ett annat nytt namn är Ahmed Qasem (17år) som anslutit från Motala AIF. Qasem hade vad jag förstått en hel hög med både svenska och utländska klubbar som jagade honom med han valde alltså att landa (mellanlanda?) i Borås. Det är nog ingen slump med tanke på den historik som Elfsborg kan visa upp med att förädla talanger.

Djurgården har legat med i toppen ett par år nu och har givetvis inga funderingar på att avvika från det denna säsong, tvärtom. Förlängningen av kontrakten med tränarna Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf visar tydligt att klubben tror på det man har påbörjat. Försäsongen har varit relativt bra om än med blandade prestationer och resultat och det blev som bekant respass i Svenska cupens semifinal mot Hammarby (0-1).

Det är dock ett stort antal spelare som lämnat Djurgården sedan förra säsongen. Ulvestad & Karlström som var bärande, Jonathan Augustinsson som var ordinarie. Kevin Walker och Jonathan Ring som både ändå figurerade en hel del i laget. Sedan är det några som det inte är så mycket att lyfta på ögonbrynen för. Dzenis Kozica lämnar inget direkt tomrum efter sig, det gör inte heller Johan Andersson. Erik Bergs vara eller icke vara har varit, och är, en fortsatt följetong och skapar såklart vissa problem. Nu har Djurgården ändå säkrat upp den positionen och transferfönstret har inneburit att man signat tre nya mittbackar, senast Jesper Löfgren från norska Brann. Alexandr Vasyutin är ett annat tillskott, en rysk målvakt som tillhör Zenit St Petersburg och anslutit på lån. Djurgården har enligt uppgifter varit ute efter Vasyutin tidigare men det dröjde alltså till nu innan han anslöt. Tommi Vaiho lär knappast luta sig tillbaka och godta en bänkplats, Vasyutin måste vara bra om han ska stå i målet. Elias Andersson (Sirius) är en spelare som har fina kvaliteter och som har tagit stora steg under tiden i Sirius. Det ska dock sägas att konkurrensen på mitten blev rejält mycket ruffare när Rasmus Schuller anslöt från HJK Helsingfors. Leo Cornic (Grorud IL), Albion Ademi (Mariehamn) och Joel Asoro (Swansea) är andra nya tillskott som Djurgården hoppas kunna fylla luckorna med. Asoro som lämnade BP för utlandet tidigt har tillhört Sunderland och Swansea och varit utlånad till både Groningen och Genua utan att riktigt få till det. Djupledskvaliteterna är det inget tvivel om och kanske kan han nu få ordning på en karriär som ännu har alla möjligheter att ta fart. Frågar är i vilken position.

Det är ett ganska nytt Djurgården på pappret och frågan är hur snabbt man kan få det att fungera klanderfritt. Det blir intressant att se vilka som blir ”motorn” när firma Ulvestad & Karlström är borta. Det blir spännande att se om Bosse Andersson har fyndat i sin BP-shop ännu en gång (Axel Wallenborg) och om vem av Kalle Holmberg och Emir Kujovic som till slut ”tar flaggan” när det gäller målskyttet. Edward Chilufya har efter ett litet trassligt 2020 sett vass ut i stora delar av säsongen och nu gäller det att hålla i detta.

Det här är en match mellan två potentiella topplag och att tippa utgången är lika med rysk roulette. Jag gillar inte rysk roulette. Men ”måste man så måste man”. Jag måste ingenting men tippar ändå att det blir 2-1 till Elfsborg.

/M

Lämna en kommentar