Imorgon är det final i Champions League, ett Madrid-derby i Lissabon. en match där Diego Simeone, Atleticos tränare, kan få ännu ett bevis på vad han lyckats med denna säsong. Utan tvivel vill jag se honom som vinnare imorgon, men oddsen känns tuffa med en Diego Costa som väldigt tveksam och likadant är det med viktige Arda Turan. 

Det lär bli en tät match oavsett och förhoppningsvis väldigt sevärd

*****

På hemmaplan vankas det spel i både Allsvenskan och Superettan i vanlig ordning. 

Falkenberg – BK Häcken känns som den mest intressanta av de allsvenska matcherna, Henke Larssons FFF gjorde en bra insats mot Malmö FF senast och börjar nog anpassa sig på allvar i den högsta serien. Häcken å sin sida har visat vilket bra fotbollslag man är och måste gälla som favoriter.

IF Elfsborg – Örebro SK ett platsmöte i den bemärkelsen att det är två lag med konstgräs som främsta underlag. Hemmalaget stärkta av vinsten i Svenska Cupen ska plocka alla tre poäng här, men ÖSK har kvalitetsspelare som nog gärna grusar boråslagets planer.

Åtvidaberg – Halmstad är på förhand en tät match det med med hemmalaget som favorit. Åtvid som hemma på Kopparvallen är tuffa att tas med blir en tuff uppgift för ett HBK som säkerligen är nöjda att ta med en poäng hem. 

*****

I Superettan så blir det givetvis fokus på Hammarby – Varberg. Det vankas stor publik (inte under 20.000) i en match som i övrigt är väldigt intressant på förhand. Hammarby är inne i en bra period och har vunnit matcher trots en del skador i truppen som lett till förändringar till varje match. Spelet som helhet har dock inte varit fantastiskt, kanske kan storpublik få laget att tända till på allvar.

Varberg är ju ett intressant lag som fått en fin start på årets seriespel. Anton Sandberg Magnusson, Sinan Ayranci och Robin Tranberg är tre spelare med koppling till Stockholm, Ayranci och Tranberg kommer ju senast från Bajen (Ayranci utlånad till ÖFK hösten 2013) och väl medvetna om vad som väntar när det gäller temperaturen på matchen. 

Sundsvall – Ljungskile och Jönköping- Landskrona BoIS de två andra matcherna i Superettan. Här är känslan att GIF studsar tillbaka efter förra omgångens förlust ( mot Värnamo) och fortsätter att ligga i toppen av tabellen. I Jönköping verkar ”tappet” av Mats gren inte påverkat negativt, snarare tvärt om. Ska man gissa att Fredrik Olsson sänker sitt gamla gäng med ett mål på omställning?

*****

Värt att nämna är också att det spelas ett toppmöte i Täby imorgon med koppling till de högre serierna (menar inte Täby FK mot mitt eget Älvsjö) när IK Frej Täby tar emot Dalkurd i division 1 Norra. En vinst för Frej imorgon kan potentiellt ge en lucka i tabellen redan nu. AFC som skuggar har en lite tuffare uppgift hemma mot Nyköpings BIS. Division ett är en serie att hålla koll på, många bra spelare i bra lag som spelare en underhållande fotboll.

*****

*Besvikelsen hos mig är enorm över att SvFF inte kontaktat mig och tackar för den förra bloggen där jag löste problemet med finalen i Svenska Cupen. Vad är problemet?

*Glädjen när duktigt folk premieras för sina insatser är lika stor då vassa bloggaren och twittraren Elena Lövholm fiskats upp av SVT. Kanske kan det återuppliva en i övrigt död journalistik. 

*Nu kastar man alltså ”ett toy” på assisterande domare vid missnöje. Helt ärligt vad är det för fel på folk? Ge fan i att kasta saker!

*Vräk ur dig skit vid missnöje, be sedan om ursäkt och få beröm för det. Härlig sport det här är. 

*****

Det är fotbolls-VM i sommar och man borde vara eld och lågor. Jag är det inte. Det känns bara tamt. Någon måste avgå omedelbart. 

Jag är mer taggad för Täby FK away, det är en sak som är säker!

Alltid kämpa! 

En vecka ute i oländig terräng tack vare, eller snarare på grund av, mitt pluggande på GIH är anledningen till att jag inte bloggat loss på ett tag. Men nu är det slut på vilan…

Det händer väldigt mycket på en vecka och med det sagt så blir det bara de senaste händelserna som blir berörda här.

* Jag gratulerar IF Elfsborg till cup-guldet och jag hoppas att det hjälper Klas Ingessons tillfrisknande. Jag har sagt det förr och säger det igen: Den mannen är värd enbart framgångar från nu och framåt. Enbart. 

* SvFF krigar på mot övriga fotbollssverige med Svenska Cupen och dess koncept. 3500 betalande åskådare på en final är uselt oavsett hur man ser på det. Man har dock kommit en bra bit på vägen med höst-vår och det intressanta gruppspelet som förlänger tävlingssäsongen på ett bra sett på vintern/våren. 

Finalproblemet måste lösas, annars kommer ingen någonsin att ta det här på allvar. Jag har ingen färdig superlösning men det som osökt dyker upp är att finalen spelas i ett dubbel-möte (Hemma-borta). Dubbla matcher bör säkerställa att merparten av final-lagens supportrar sluter upp utan att behöva resa till neutral mark. föreställ er en final av valfri derby karaktär…

* IFK Värnamo verkar vara det lag jag hade totalt fel om innan säsongen, dom fortsätter överraska varje vecka. Ett nytt Falkenberg? Tveksamt, men osvuret är väl bäst.

* Innan förlusten mot just nämnda IFK har GIF Sundsvall seglat upp som laget all kommer att tvingas jaga. Förlusten senast och i kommande match utan viktige Danielsson i försvaret kanske innebär ett litet fartgupp men knappast något mer.

* Vet inte varför, men jag trodde att Assyriska skulle vara betydligt bättre än vad man verkar vara. Eller lossnar det snart?

* Hammarby har fått lite momentum och har via några raka vinster placerat sig i vinnarhålet. Gårdagens match mot Syrianska slutade med seger 4-2 efter att framförallt Pablo Pinones-Arce briljerade i offensiven. Johan Persson var återigen den fältherre han var i många av de tidiga matcherna i cupen och på försäsongen. jag tjurade lite över att Bajen släppte Robin Tranberg och värvade en ersättare i form av Persson. Jag tjurar fortfarande över att Robin nu gör det bra i Varberg(som lagkapten), men inser varför Nanne och Jingblad gjorde det: man fick en mittfältare av allsvensk klass med en väldigt bra attityd på planen. 

De flesta rapporter om matchen är rejält grönvitt präglade och berömmet vill inte ta slut. Jag vill inte vara onödigt men tycker att det saknas ganska mycket innan det är värt att slå sig för bröstet för mycket. Försvarsspelet är svagt i många delar så både individuellt och som lag har man mycket att göra. Offensiven är i dagsläget väldigt beroende av att Pinones Arce är frisk och spelar. I gårdagens match var dock rörelsen och djupledsspelet bättre än på länge. Både Fuhre och Lindqvist löpte mer i djupet och Sollis långa löpning innan ledningsmålet till 3-2 var mycket värdefull, mer sånt vill jag se. 

* Tråkigt för väldigt många svenskar ute i Europa då många hamnar i andraligor nästa år om det inte blir transfers. Ett svagt landslag blir knappast bättre av det, men kanske kan det öppna för den generationsväxling som bör ske nu, medans Zlatan Ibrahimovic ännu finns kvar. För vem ska annars visa vägen? 

* Silly season har brakat loss rejält, trots mycket snack om FFP (Financial Fair Play) känns det som att PSG och Man City kommer att bidra till att pengar byter ägare och spelare får ”leva sin dröm” och kyssa nya klubbmärken. 

* Jag undrar förresten vad de bötesbelopp som klubbarna betalar går till? Jag litar inte en sekund på herrarna i styrande ställning i vare sig FIFA eller UEFA. Större mutkolvar får man nog leta efter. 

Alltid kämpa!

Det finns väl ingen fastställd diagnos när man är totalt insnöad på fotboll va, fotbollsidiot är väl det närmaste man kommer? 

Det spelas matcher var och varannan dag, underbart för alla oss med intresse för det men samtidigt blir det nästan lite förvillande när man får svårt att hålla isär omgångarna. Jag ser så mycket matcher som tiden räcker till, oftast blir det Superettan. Man får någon slags hatkärlek till att sitta och se en match, på en dålig gräsplan i hällande regn, mellan två lag som man inte har ett enda ”normalt” band till. 

En del ser såpoperor, jag ser Superettan. Same same, but different. Typ.

Jag kör en summering av det jag sett det senaste dagarna..

Degerfors fick spela sin hemma match mot Landskrona, i Örebro! Samma kväll som utsatt men i en annan stad, på en annan arena på ett annat underlag. Den regnsjuka planen på Stora Valla klarade inte en match, men vad var det där för ett märkligt beslut? 

Jag vet inte hur snacket gick kring flytten, men den känns ytterst märklig på mer än ett sätt. Till råga på allt vann det lag som hade längst till matchen med 0-1, inte precis vad Degerfors behövde.

IK Sirius har inte riktigt kommit igång i seriespelet på det sätt som många trodde. Det blev ”bara” 1-1 mot ett Östersund som knappt får ihop till ett lag i dagsläget på grund av enorma skadebekymmer. Ett självmål släckte hoppet om seger, dessutom ett märkligt sådant.

Varberg fortsätter att överraska positivt och tog en ny seger hemma mot GAIS, men man var ganska illa ute. Anton Sandberg-Magnusson hade en boll på mållinjen för hemmalaget vid ställningen 1-0 men efter det osade det kvittering vid ett flertal tillfällen. GAIS har inlett ganska tunt poängmässigt men jag tycker fortfarande att det material Askebrand har till förfogande ska kunna rycka upp sig rejält.

Syrianska har haft en väldigt fin period efter den minst sagt stökiga inledningen, men hemma mot J-Södra tog det (tillfälligt?) stopp.

Igår imponerade GIF Sundsvall. Igen. Serieledare och en offensiv som bådar gott. Johan Eklund hittade nätet mot Hammarby och fortsätter på inslagen väg. Passningsspelet, tålamodet och variationen man visade i långa perioder mot ÄFF var av väldigt hög klass. Att siffrorna blev som dom blev får skyllas på att man ”ställde in skorna” sista delen av matchen. Ett avbräck dock att Robbin Sellins skada ser ut att hålla honom borta väldigt länge.

Värnamo slog Assyriska i en match jag inte sett eller läst mycket om, men konstaterar att IFK hittills, överträffar mina förväntningar på dem rejält. Assyriska har svårt att få flyt och hackar lite när det gäller resultat. Här måste en uppryckning komma.

Ljungskile har en tradition av att vara bra hemma och Hammarby brukar ha svårt när man reser till den arenan. Igår blev det seger med 1-0 efter att ett skott från kapten Kennedy styrts i mål av en försvarare. Matchen var inte av någon imponerande karaktär och till viss del berodde det kanske på underlaget. De ändringar som gjordes i startelvan lär man fundera över igen när man ser matchen. Det var inget som imponerade på mig. Snarare tvärt om. Målvakten Johannes Hopf dock i rollen som matchvinnare med ett antal räddningar och ingripande av hög klass.

*****

I allsvenskans senaste omgång befästes några saker:

– AIK får inte igång spelet och flytet, förväntningarna är höga och skärpning krävs om det inte ska bli rörigt framöver.

– Inte heller IFK Göteborg lever upp till sina (och andras) förväntningar. Gnället på den fotboll man spelar får ny fart när det inte kommer segrar på löpande band.

– Malmö FF har satt sig på tronen och lär bli svåra att rubba, även om spelet inte alltid övertygar trillar segrarna in. en derbyseger mot HeIF ger alltid vind i seglen.

– Bakom MFF smyger ett gäng med, Häcken, Elfsborg och Kalmar. I denna kvartett finns de Svenska Mästarna, det känns inte som någon vågad gissning.

– Bottenskiktet i serien är även det tätt och mycket jämnt ännu. Här är det väldigt svårt att sia om vilka som eventuellt kan slingra sig uppåt i tabellen. Falkenbergs målskytte har inte kommit igång, här får Henke Larsson hitta lite nycklar.

– Örebro som inledde bra har drabbats av en tung skada på målvakten Oscar Jansson som blir borta ett tag. Tufft.

Idag är det fredag och ny match i superettan, den pigga nykomlingen Husqvarna tar emot Öster i ett smålands-derby och redan på måndag är HFF på besök i Stockholm för match mot Hammarby. Det är tuffa tider, men tack och lov för alla dessa matcher!

Alltid kämpa!

Det är ingen idè att hymla om det, jag vill se Hammarby i Allsvenskan snarast möjligt. Helst igår faktiskt.

Men den serie som Superettan har blivit och är har blivit serien som Gud glömde i Hammarbys fall. Det råder väl inte heller något tvivel om att många klubbar i serien gnuggar händerna då det allt som oftast innebär bra mycket mer publik när Bajen kommer på besök, någon form av kassako. Och när det är bortamatch kommer motståndarna till en arena värdig bra mycket mer än den match dom kommer att spela. TV bolaget med sändningsrättigheterna jublar liksom anhängarna till klubbarna i alla delar av landet. Men alla är inte nöjda. de som är allra viktigast är inte nöjda. Ledarna, spelarna och supportrarna som i princip viger sitt liv till ett fotbollslag som slagits med sina egna demoner de senaste åren. År som för många känns som en livstid. Mer om Hammarby senare.

Superettan är lite som FA-cupen i England. ”The underdogs big chance”. Det är lite så det känns inför varje säsong, varje omgång och inför varje match. Chansen finns liksom alltid. Vanligt är det att nykomlingarna underifrån plockar poäng lite överallt. Ifjol var det Östersund, i år är det både Sirius och Husqvarna som startat bra. Lika vanligt är det att lag som kommer ner från Allsvenskan får problem. Norrköping var nere i en evighet, Hammarby är fortfarande kvar. GAIS och GIF Sundsvall krigar vilt för att kravla sig upp, många hävdar att det nog är lättare att hålla sig kvar i Allsvenskan än att ta sig dit..

Lag som Ljungskile, Värnamo, Varberg och Jönköping Södra och så vidare är inget som pappret låter farligt för de ”större” klubbarna men lika fullt blir det en strid på kniven ända in i det sista. Det är nog det här som gör serien så intressant ändå. ”Nya” elitklubbar poppar upp på de mest oväntade platserna och blir en överraskning värd att lägga på minnet. 

Nu har det inte gått särskilt långt av årets serie och det är lika oförutsägbart som alltid. Toppskiktet ser ju, hur ska jag säga, intressant ut. Östersund och Landskrona å andra sidan har startat bedrövligt, ÖFK oerhört skadedrabbat, men ändå.

Så vilka är det då som ska ta det där steget?

Jag har inte sett samtliga lag i någon hel match  så här långt, men fragment av de flesta. Imponerat mest har nog GIF Sundsvall gjort (mot Hammarby). Roger Franzèn har en bra trupp till förfogande, fin balans och många duktiga etablerade spelare. Att Johan Eklund gjorde två mål senast kan vara starten på en fin period. Giffarna är absolut ett av lagen som kommer att vara med till slutet.

Varberg varnade jag för tidigt, det känns som att man har kompenserat för tappet av skyttekung Altemark på ett mycket klokt sätt. Jag vidhåller att dom kommer att vara med länge, kanske inte hela vägen men länge. GAIS fick förra året på sig att ”lära sig” Superettan, men starten detta år har verkligen inte imponerat. I skrivande stund match mot Syrianska, en match som ännu är mållös. 

Jag hade även en tro på att Öster, trots en del manfall och tränarbyte, skulle bli en kandidat till toppstrid, även dom har börjat bedrövligt. Men det är långt kvar och många poäng att spela om ännu.

Hammarby då?

Nye tränaren Nanne Bergstrand nämner vid varje möjliga tillfälle att prata om ”Processen” att det kommer ta tid, att man ska bygga ett spel hållbart för allsvenskan, den dagen man tar sig upp. Det snacket, den strategin är självklart genuin och ett briljant sätt att mana till lugn och ro, att få skapa sig arbetsro. Det jag sett hittills ger mig en bild av att laget så klart ska tillhöra toppen, ja mer eller mindre definitivt utmana om en plats till uppflyttning. Men det kommer svackor, det kommer bli frustrerat i perioder och då både hoppas och tror jag att Nannes erfarenhet kommer till sin verkliga rätt. 

När det gäller ”Processen” skulle jag vilja se lite prov på den om det inte lossnar på allvar. Några av de spelare som fått upprepade chanser i startelvan trots ganska svaga insatser. Truppen är inte så bred som det varit de senaste åren, men kvaliteten på den ska inte vara sämre för det. Det är dags att släppa in lite nytt friskt blod i elvan, att visa att alla har chansen. Behovet av truppspelarna kommer att finnas senare under året, tro mig. 

Och där gjorde Syrianska mål. GAIS – SFC 0-1. Väntat oväntat.

Det är omöjligt att sammanfatta Superettan för det svänger från dag till dag. Nya matcher, nya oväntade vändningar och det handlar inte bara om Hammarby. Det handlar om sexton lag som har oerhört olika mål- och förutsättningar men som alla jobbar lika hårt för att nå dit man vill, eller högre. 

Syrianska är bättre än GAIS, 20 minuter kvar. Den såg man inte komma för ett par veckor sen. Inte ens nära.

Alltid kämpa!

GIF Sundsvall är en stark kandidat till uppflyttning från Superettan till Allsvenskan, det tycker jag är väldigt värt att nämna i inledningen av denna korta och förhoppningsvis korrekta analys av matchen på Norrporten Arena idag. Hammarby är även dom ett lag som ska finnas med i toppen. 

”Det är en process”, ” vi ska bygga ett spel som håller den dagen vi går upp”, ”hissen är trasig, vi får ta trappan upp”. Säga vad man vill, men maken till lugnare och klokare tränare har inte funnits i Hammarby Fotbolls tjänst på länge. Kanske har det inte alls funnits. och en fin citat maskin är han också.

Nanne Bergstrand sprider utåt sett ett lugn som många borde lära sig av, det gäller även mig som är en impulsiv person när det gäller fotboll. Man vill verkligen tro på vart enda ord han säger. 

Vad fick vi då se idag, på den obskyra avsparkstiden 15.15 en vardag?

Vi fick se ett Sundsvall som satte högsta fart, som löpte i djupled, som hade ett bra bolltempo, helt enkelt ett lag som för dagen var väldigt bra balanserat. En bra motståndare på sin hemmaplan i superettan, där hämtar man bara inte hem tre poäng det står klart sen länge. 

En solid backlinje med en väldigt bra vänsterback, Dennis Olsson (19 år), ett centralt mittfält som var aktivt och delaktigt både defensivt och offensivt. Pigga kantspelare (Helg och Sliper) och ett ”forwardspar” med en lite släpande Chennoufi och centertanken Eklund som kompletterar varandra väldigt bra. 

Att Eklund fick göra två mål idag är dåliga nyheter för alla kommande motståndare till Giffarna. Jättedåliga nyheter. 

Bajen då, vad var det som inte stämde?

Ska man vara brutalt ärlig så var det inte speciellt mycket undantaget sista 10-15 minuter i första halvlek och starten av av andra. 

Några saker som obönhörligen måste bli bättre:

– De onödiga missarna av enkla passningar, alldeles för hög felprocent i uppbyggnaden ger ett väldigt svagt intryck och skrämmer ingen, dessutom tappar man all rytm man vill ha i sitt anfallsspel. 

– Det svaga agerandet vid fasta situationer mot sig. Stillastående och bolltittande som inte hör hemma på den här nivån. 

– I mina ögon total avsaknad av både ett fungerande kantspel och djupledsspel som är nödvändigt för att skapa oreda och osäkerhet hos motståndarna. 

Jag har svårt att hänga ut enskilda spelare när det går emot ett lag, det ger liksom ingen effekt på något sätt. Jag vet lika väl som många andra att några av de spelare som fick speltid idag inte är 100 % klara för spel utan att man väljer att ”matcha igång”. Är det för många spelare vid samma tillfälle finns alltid risken att utfallet blir som det blev för Hammarby idag. 

När det gäller de byten som görs tänker jag inte kommentera vidare då jag inte har insyn i vad som skett i träning och vilken form spelarna befinner sig i, men två byten i halvtid(Timisela och Fuhre ut, Pinones-Arce och Besara in), talar sitt tydliga språk: Nanne var inte alls nöjd.

Jag är en förespråkare av kantspel, av fart och fläkt i anfallsspelet, ett djupledsspel som tvinga motståndarna till snabba beslut. Det saknar Hammarby idag. Nästan helt och hållet.

Via sociala medier och olika forum blir det väldigt snabbt negativitet och det ska hittas enskilda syndabockar. Jag tycker att dom värsta belackarna ska respektera att hissen är trasig, ta trapporna istället och fundera lite innan ni kastar ur en massa obefogad skit. För väldigt mycket av det som kommer är taget ur luften. Åsikterna speglar ofta det som skett innan och inte bara det som just hänt. Spelare hängs ut som enskilt ansvariga, dessutom är det ganska vanligt att det är felaktigt när man tittar på situationerna. 

Ingen av Hammarbys spelare ska vara nöjd med sin insats idag, men det måste tas hänsyn till att man möter ett bra lag som gör en bra prestation. 

Det blir till att springa i trapporna istället för att vänta på hissreparatören för alla grönvita anhängare. För alla spelare och ledare. Det blev noll poäng idag vilket ingen är nöjd med. 

På söndag väntar ett möte med IFK Värnamo som inlett serien bra mycket bättre än vad många trodde ( bland annat jag själv) vilket såklart kommer att märkas då man nog har ett stort självförtroende. 

Om jag vore involverad skulle jag jobba hårt för att få till kantspelet och djupledsspelet, det skulle göra motståndarna väldigt mycket mer vaksamma på sin defensiv och troligen ge utrymmet Hammarby vill ha. Med det sagt skulle försvarsspelet även bli annorlunda och förmodligen enklare att hantera. 

Det kanske är så att det behöver förändras en del i startelvan då några spelare verkar ha tappat i form, men det är inte avgörande för matchen på söndag.

Nannes process fortgår och hissen förblir trasig ett tag till. Nu gäller det bara att springa för allt man kan i trapporna.

Alltid kämpa!

Många bra matcher, en hel del snygga mål och överraskningar har varit en stor del av inledning på både Allsvenskan och Superettan, men allt är inte guld och gröna skogar.

– Allsvenskan startade med den hemska händelsen i Helsingborg, tack och lov det enda i våldsväg som spårat ur.

– Sen kom det flera illavarslande rapporter om Syrianskas ekonomi. Den ena rapporten efter den andra, inte alltid helt samstämmiga. 

– Åtvidabergs pappersarbete verkar inte ha varit klockrent, eller? Det verkar råda delade meningar om vad som är vad, vad som är rätt eller fel. Det framkom uppgifter om ett grekiskt pass (ett EU-pass skulle betyda att inget trots allt är fel…) men något definitivt beslut har i alla fall inte jag läst om. Märklig historia och helst vill man ju att matcher avgörs på planen. Fortsättning kanske följer.

– Ledande personer i Djurgården (bl.a sportchef Bosse Andersson) ”kanske sitter på dubbla stolar”. Dvs man är delägare i spelare där man är anställd och tjänar således privat på om spelare skulle säljas. (inte helt insatt och reserverar mig för eventuellt sakfel). Det har hänt förut, i andra föreningar att personer har ”skott sig” på liknande affärer. Ingen nämnd, ingen glömd. 

– Ännu ett fall av ”eventuellt dubbla stolar”. Tonny Westring som både finns med i kulisserna av Östers IF och som scout för agent. Inte heller här vet jag hela storyn. Men jag har ganska mycket att luta mig mot…

När det gäller soppan runt Tyresö FF vill jag inte alls kommentera annat än att det stinker. Rejält. 

Det var det, ikväll fokuserar vi på spelade matcher och bra prestationer och glömmer alla tveksamma affärer..

Alltid kämpa 

Det är alltid oerhörd sorg när människor lämnar jordelivet. Familjemedlemmar och vänner, ja alla nära och kära får ett tomrum som aldrig någonsin går att fylla med det man vill igen, den eller de man förlorat. Inom idrotten blir det allt som oftast ännu fler människor som sörjer och visar medkänsla, hyllar och ärar den avlidne. 

Oavsett vad som orsakar ett dödsfall, sjukdom, olycka eller annat, så sluter människor upp i stora, ofta enorma skaror. Det hålls tysta minuter på arenor med tiotusentals människor, få saker berör som den kollektiva vördnaden vid de tillfällena. Det spelas med sorgeband, det ordnas tifon och det startas fonder till hjälp för den avlidnes familj. Allt detta visar att idrotten på mer än ett sätt förbrödrar och även drar ett lass som samhället inte kan/gör.

Personligen så blir jag än mer berörd när någon inom fotbollsfamiljen avlider, oavsett om det är en spelare vars namn jag aldrig hört förut eller en av hela världen känd person, så känns det lite extra hårt. Omständigheterna spelar givetvis in, men allt som oftast känns det bara grymt och orättvist. 

Jag läste tidigare i veckan om den unga spelaren som tillhört West Ham United, Dylan Tombides, som 20 år ung avled i cancer. Beskrivningen om honom som person,om hur folk från West Hams organisation talade så varmt och gott om honom..Sådant tar ont att läsa.

R.I.P Dylan.

*****

Tito Vilanova avled i cancer, han blev bara 45 år. FC Barcelonas f.d tränare förlorade kampen mot den vidrigaste av sjukdomar, cancer. Titos kamp har varit känd men på senare tid har nog inte omvärlden vetat att det varit så illa som det var och nu är det alltså över. 

Orättvisan vet inga gränser, det gäller ung som gammal, känd som okänd. 

Jag har inga fler ord, men hade behovet att få skriva några rader om detta.

Reposar en paz, Tito.

Det blev förlust i matchen mot Uppsala-Kurd men det är inte orsaken till uteblivet bloggande. Livet kommer i mellan ibland, enbart av godo faktiskt. Jag samlar kraft till ett inlägg av lite längre karaktär, det lägger jag nog ut under fredagen. 

Jag hade tänkt göra en rejäl koll på spelprogrammen i Allsvenskan och Superettan men det får bli en annan dag, jag konstaterar dock väldigt snabbt vilken röra det är. Ändrade avsparkstider hit och dit. Omgångar utspridda över fyra, fem till och med sex dagar ibland. Att planera träningsrytmer och hitta rutiner i det är ingen led i det och en viktig faktor i utfallet av serien. Man ska klämma in U21 matcher, vilodagar och hitta rätt i belastningen i schemat Ingen vecka är den andra lik, ibland fem dagar mellan matcherna, ibland nio. Stora skillnader.

Fördelarna då, vilka är de?

Dårar som mig som kan se många matcher direkt, tränare i serierna som ägnar mycket tid till att kartlägga motståndare och vill se dessa live och givetvis de kanaler och bolag som sänder matcherna. Men jag borde göra en grundligare koll, för det kan väl möjligt bli rättvist rent sportsligt? Eller är det kanske någon som läser detta som kan redogöra hur det ligger till? 

*****

I övrigt är det väl läge att nämna Åtvidaberg och deras administrativa magplask. En rejäl tabbe som nu kan kosta laget de åtta inspelade poäng man har, en duktig sportchef jobbet och dessutom kommer tabellen att se helt annorlunda ut. Oavsett om man tycker att det är en bagatell och att matcher ska avgöras på planen så finns det ett regelverk att följa. Annat utfall än att man tilldöms 0-3 i de matcher man använt sig av spelare med ej giltiga papper skulle skapa en rejäl oordning hos alla. OM det nu inte föreligger några speciella skäl som man måste ta hänsyn till , men av Åtvidabergs egna kommentarer att döma är det en ren tabbe som begåtts.

I vilket fall som helst är det en usel start på den allsvenska serien med inledningen i Helsingborg och nu detta trassel som kommer förändra inte bara de som klantat sig och deras start utan även övriga lag och tabellens utseende.

*****

I Superettan toppar Husqvarna och Varberg tabellen vilket får många att höja på ögonbrynen, men det är Superettan och där är det egentligen bara konstigt om ingenting är konstigt. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, det är serien som gud glömt, för väldigt länge sedan.

Hammarby åkte på sin första förlust, Ängelholm fick med sig tre poäng efter att man tagit in bussen på konstgräset. Sebastian Carlsens kanon var dock en riktigt pärla som kommer vevas många gånger innan vi släcker säsongen. 

Syrianska tog tre poäng efter att ha fått spela med en man mer nere i Landskrona mot ett BoIS som verkligen har en del att jobba med.

För mig är Östersunds start den kanske största negativa överraskningen även om det fanns en varningsflagg då jag tycker att omsättningen har varit väldigt hög. Nu verkar det som att man sliter med en väldigt lång skadelist, sådant sliter. Det är lite upp till bevis för tränare Graham Potter som jag tycker känns som en väldigt spännande tränare.

Nykomlingarna, och av många tippade som mer eller mindre ett topplag, IK Sirius har åkte på två förluster av tre spelade matcher. En verklighet man måste leva med och rätta sig efter. Det har genom åren funnits lag med större kvaliteter än Uppsala-gänget som har haft problem att komma rätt in i denna laglösa serie. Men Sirius lär få ordning på grejerna snart, det är känslan.

*****

Spelscheman och administrativa tabbar, jag hoppas att det blir bättre till nästa inlägg. 

Alltid kämpa!

Förväntningar. Spänning. Längtan.

Idag spelas det många matcher på diverse nivåer där oerhört många människors känslor kommer att sättas i svall. För egen del vankas det premiär för mitt Älvsjö AIK, i division 3 Östra Svealand. Vi möter Uppsala-Kurd, nykomlingar som satsat en hel del och som vann sin också vann sin första match. Förväntningar är stora i laget. En bra träningsvecka som ska omsättas i en prestation över 90 minuter. En prestation som ska ge oss tre nya poäng.

På Nya Söderstadion spelar Hammarby mot Ängelholm ikväll. Efter förra omgångens överköring av Degerfors är förväntningarna höga även där, framför allt från supportrarnas håll.Skyhöga.

Påskhelgen har innehållit lite utspridda matcher i alla serier, allsvenskan, superettan och neråt i seriesystemet. Igår fick AIK stryk hemma mot IFK Norrköping, baksmälla från derbysegern eller inte, Gnaget fick inte det momentum man ville ha och hade behövt. IFK Göteborg kryssade mot Kalmar FF.

Och gladast av alla var man i…Malmö. MFF tar idag emot Djurgården och lär knappast hålla ena foten på bromspedalen, aktar man sig för omställningar à la Pelle Olsson blir det femte raka segern.

IK Sirius möter Varberg i ett mycket intressant möte. Uppsala-gänget landade med båda fötterna förra omgången, intressant att se om man kan studsa tillbaka nu. Varberg å andra sidan lär ligga lågt, kontra, satsa på fasta situationer och vara rätt nöjda om man klarar oavgjort.

En solig fin dag att längta, ladda och spekulera om eftermiddagens och kvällens drabbningar.

Och solen skiner. Nu njuter vi fram till avspark, sen kan iallafall jag knappast njuta de närmaste 90 minuterrna, men förhoppningsvis efteråt.

Alltid kämpa.

Jag har inte läst allt och inte vet jag om det jag läst är sant. Men jag har tolkat det så som passerat mina ögon och öron.

Mats Gren är klar för IFK Göteborg som ny sportchef. Den stora förloraren i den här historien är hur man än vrider och vänder på det hans, numera, före detta klubb Jönköping Södra. 

Jag har som sagt ingen detaljerad information om hur detta har gått till, men konstaterar följande:

.- Blåvitt ville ha Gren och Gren ville till Blåvitt. Han har en historia i klubben och ser det såklart som en stor utmaning, inga konstigheter där inte. 

-J-Södra vill inte förlora sin tränare ”mitt i” en säsong, eller snarare precis när serien skulle dra igång. Fullt förståeligt det med.

– IFK vill givetvis att han ansluter så snart Håkan Mild lämnar och lägger ett ”skambud” ? Eller gör dom det? Jönköping har kommunicerat att man ”inte uppfattat” att bud inkommit. 

– Via media blir det förhandlingar som går segt. Ett, eller ett par av buden nekas av Södra. Då kliver Gren in och hävdar att han ”ska tala ut” om det inte blir klart…

– Gren klar och då låter han meddela att han minsann inte har några ”hard feelings”. Nä, det hade väl varit väldigt konstigt, han fick ju som han ville!

Oavsett vad och hur undrar jag hur Mats Gren själv har tänkt här. Han har ett gällande avtal med en arbetsgivare som givit honom chansen att bli klubbtränare i Sverige, något han var på jakt efter ett tag. Han får en förfrågan om annat uppdrag som lockar honom och väljer då att ignorera att han har ett gällande avtal? 

I det här läget är det ju en gissning från mig, men det borde väl varit så att i samband med förfrågan kontaktas Jönköping av IFK:s representant i frågan, eller? 

Mats Gren själv då? 

Vad gör han här? Pratar han med sin arbetsgivare, de som betalar hans lön? Dom han har ett gällande avtal med? Om han gjort det borde frågan lösts tidigare och smidigare. Om inte måste jag ifrågasätta hans tänk på allvar. Moraliskt luktar det inte bra och man kan ju fundera på hur han kommer att sköta förhandlingar i sitt nya arbete.

Om det är så att det finns en option eller utköpsklausul i avtalet är det å andra sidan Jönköping Södra som agerat väldigt underligt. 

Tidpunkten för övergången är givetvis urusel för Södra där Gren byggt en trupp, trimmat in denna under försäsongen och sen bara lämnar för annat uppdrag. Nu står Jönköping där utan huvudtränare och serien är i full gång. 

Med tanke på att huvudpersonen själv bara verkat för att komma bort har jag svårt att se att den ersättning Blåvitt betalat är tillräckligt plåster på såren och nu är tiden knapp. 

Jag har full förståelse för att Mats Gren vill ta jobbet i den klubb där han en gång var väldigt framgångsrik som spelare, utan tvivel ett uppdrag han ser fram emot med stor tillförsikt. Jag tycker dock att hela historien verkar smutsig och underlig. Vad som egentligen har hänt, vem som har gjort rätt eller fel kanske ingen annan än de inblandade får veta. Fast å andra sidan känns hela den här soppan så att det inte är omöjligt att det kommer att krypa fram fler ”sanningar” så småningom.